I högstadiet hade jag en historielärare som älskade att berätta genom att teckna. Han lärde oss allt från stenåldern till antikens Rom, till Gustav Vasa och förintelsen – illustrerat på klassrummets whiteboard. Han var noga med att vi skulle teckna av det han ritade på tavlan.
2016-03-03
Och av hela min skolgång, från förskolan till universitetet, är det hans lektioner jag minns bäst. Bilderna har kopplats till ord och skeenden. Särskilt väl minns jag två fraser som han sa, igen och igen: ”Historien upprepar sig alltid” och ”Vi måste lära oss av historien”.
Under hösten har vi sett hur land efter land stänger gränserna och minimerar intaget av flyktingar. Även vi i Sverige. Föräldrar skiljs från sina barn, från syskon och vänner. Flyende människor stängs ute från land efter land. Ett tankeexperiment: Om de flyende var judar och flydde från nazisterna, vore det då rätt att stänga gränserna? Att rycka på axlarna och hänvisa till att det blir så jobbigt för landet, och att flyktingarna får prova att knacka på hos något annat land? Tack så mycket, hejdå, lycka till.
Historien upprepar sig. Vi vet vad som hände efter 1938, men vi har inte lärt oss. Och vi borde kunna räkna ut vad som kan hända nu. Vi har ett ansvar att ta emot dessa människor som befinner sig i sitt livs största tragedi och katastrof.
Inom vår yrkeskår finns en enorm inneboende skaparkraft. Vi är formgivare, illustratörer, berättare och kreatörer, och vi kan med skapandet både påverka, förändra bilder och skingra mörkret.
Jag är väldigt stolt över det arbete som har påbörjats inom Svenska Tecknare för att nå de flyktingar som är del av vår yrkeskår. Ett arbete där vi som kollegor kan hjälpa och guida kring hur det fungerar här i Sverige. Hur hittar vi uppdrag? Var visar man sin portfolio? Vad betyder det när en kund säger si eller så? Vi har ett ansvar att hjälpa medmänniskor i nöd och att så snabbt som möjligt göra dem till en del av vårt samhälle.
Karin Ahlin är illustratör, författare och Svenska Tecknares ordförande